
Med naturen som terapi

Erfarenheterna från Luciakliniken, som Nanna Kirkebjerg drev i flera år, är en viktig del av historien om tillkomsten av hudvårdsserien Lucia Care. På Luciakliniken kom personer med behov av att återhämta sig efter sjukdom, stress eller livskriser.
Vi talar med Mia Ebsen, som var anställd som havsterapeut på Luciakliniken. Här berättar hon om hur naturterapi, som används inom integrativ medicin, kan praktiseras med effekt.
Ett samtal med Mia Ebsen
”Grön bok
Namn Mia Ebsen
Utbildning Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad och utbildad i terapiträdgårdens innehåll och utformning från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp vid Malmö och havs-terapeut från Coventry universitet i England.
Terapeutiskt virke: Mia har tidigare drivit sin egen terapiträdgård, Grönska och varit anställd som trädgårdsterapeut på Luciakliniken, en klinik för stressrehabilitering.
Favoritläkeväxter. Röd solhatt och kamomill, eftersom de är vackra och har många helande egenskaper vid infektioner och en lugnande effekt.

Hur kan naturterapi hjälpa mot stress?
När vi är utomhus i naturen, vilar det område i hjärnan som heter hippocampus. Den delen av hjärnan är överbelastad när vi är stressade, är inomhus, sitter bakom en dator eller kör bil, då hippocampus måste sortera cirka 10 000 000 informationsbitar per sekund ner till 12-15 stycken per sekund. Det är ett energikrävande arbete.
Hur ofta behöver man vara ute i naturen för att uppnå en effekt?
Min skönhet är minimum 30 minuter dagligen, men gärna mer. Den svenske botanikern och läkaren Carl von Linné sade: 8 timmars arbete, 8 timmars utomhusvistelse och 8 timmars sömn, så mår man bra. Det handlar alltid om ett liv i balans. En balans mellan aktivitet och vila – mellan görande och varande.
Hur har du sett att naturterapi fungerar på oss människor?
Jag ser en gynnsam effekt av trädgårdsterapi, där deltagaren deltar i meningsfulla aktiviteter 1-3 gånger i veckan. Dessa aktiviteter kan vara att sitta vid en brasa eventuellt med en mindfulness-guidning. Eller nyfiket undersöka ett blad, bark eller en blomma med ett förstoringsglas som om det vore första gången. Eller sköta en planta med vatten, ljus och näring. Det viktigaste är inte vad det är, utan att aktiviteten i naturen är anpassad till var patienten befinner sig här och nu. Genom en 12-veckorsperiod kunde jag till exempel följa hur en patient stillsamt gick från att vilja vara för sig själv på en viss vild och otämjd plats med utsikt till att kunna delta i sociala aktiviteter. Till slut kunde personen bidra med en mindfulness-session för de övriga deltagarna, som också var drabbade av stress eller utbrändhet.
Hur kan vi implementera naturterapi i vardagen?
I vardagen kan vi alla prioritera att vara utomhus minst 30 minuter varje dag. Vi kan ta en promenad med uppmärksamheten riktad mot den natur som omger oss. På kontoret rekommenderar jag eteriska oljor, som kan göra vårdpersonalen mindre stressad. Till intagna på psykiatrisk avdelning ger jag ofta de unga intagna fotbad och efterföljande insmörjning av fötterna med lavendel massageolja och droppar ett par droppar eterisk olja från lavendel på huvudkudden för att de bättre ska kunna somna.
Hur arbetade du med stressdrabbade på Luciakliniken på den tiden?
På Luciakliniken hade vi direkt tillgång till naturen. I trädgården runt slottet fanns alla de åtta upplevelsekaraktärerna, som behövs, när man har behov av att söka sig dit, där man stöds bäst. Dessa åtta naturtyper är: Artrik, rumlig, fridfull, trygg, öppen, kulturhistorisk, folklig och vild. Ofta hade vi naturaktiviteter, som innehöll en symbolik, där deltagaren kunde känna igen sig själv. Det kunde exempelvis vara genom aktiviteter som att göra upp eld eller att få växter att gro. Flera hade behov av hjälp att öva sig i att växla mellan att vara i aktivitet och i vila.
Varför tror du att naturen har en så stor kraft och påverkar oss människor så djupt?
Forskarparet Kaplans har en teori om att våra hjärnor fortfarande liknar stenåldersmänniskornas. Det betyder att vi är skapade för ett liv i naturen. Sinnestimulering är central i haveterapi. Det gäller att hitta lustfyllda sinnesintryck som utlöser välbehag, njutning samt frid och ro. När man återupptäcker sina sinnen i trädgården, ger man också nytt liv åt instängda nervbanor i sin kropp.
Utöver syn, hörsel, smak, lukt och känsel handlar haveterapi också om muskel- och balanssinnet. Dessa aktiviteter kan bidra till att man återfår hälsan och får en bättre balans i livet.
Vad är din egen favoritaktivitet i naturen?
Att tumla runt i min kolonilott som ett humlebi utan alltför många planer. Att göra lite här och lite där och vila mig under ett träd, där ingen annan kan se mig. Det gör mycket gott för mig.
Havsterapins historia
Historiskt sett har haveterapi varit känd och använd i flera tusen år. Vi vet bland annat att egyptiska kungar ordinerades trädgårdsgång mot nedstämdhet. År 1845 rapporterade Dr. Trezvant i “The American Journal of Insanity” att motion och själslig avledning var viktig för en framgångsrik behandling av människor med mentala problem.
Den havsbehandling, vi känner till idag, har sitt ursprung i de anglosaxiska länderna. När soldater kom hem skadade från första och andra världskriget, upptäckte man att trädgårdsarbete var en meningsfull och rehabiliterande sysselsättning, både fysiskt och psykiskt.
År 1936 knöts haveterapi till en universitetsutbildning i USA. Trädgårdsodling godkändes som en specifik behandlingsmetod för fysiska och psykiska sjukdomar.
Först under det nya millenniet uppstod utbildningar i havsterapi vid universitet i Europa. Behandlingen är ännu inte en fullt accepterad behandlingsform i den offentliga sektorn i Danmark, men den vinner dock mer och mer terräng. År 2016 startade Köpenhamns universitet en masterutbildning i Naturbaserad terapi och hälsofrämjande.
Källa: Mia Ebsen, utdrag ur artikel publicerad i Fyens Stiftstidende
